Löparknät i söndags var förmodligen den största motgången jag upplevt i år. Att tvingas avstå från maran pga ett löparknä mitt under nedtrappningsperioden hade varit så irriterande dåligt att min psykiska hälsa hade varit i fara. På riktigt alltså.
Nu har jag (i rimliga mängder) överdoserat Voltaren och Eox sedan i söndags och igår satt jag med knäskydd och tigerbalsam. Smärtan i knät var i princip borta idag men känningarna fanns kvar. Ikväll testade jag knät genom att jogga lätt och stretcha ofta med gott resultat. Än så länge i alla fall.
Det mest anmärkningsvärda med kvällens pass - förutom att jag gjorde mig till åtlöje för halva Södermalm när jag hängde på sniskan med benen i konstiga vinklar på allmänplats - är att, trots att jag sprang så sakta jag kunde och stannade till minst en minut varje kilometer så var medeltempot några sekunder snabbare än vad ett genomsnittligt barfotamiffo på funbeat.se springer sina distanspass.
Tid: 01:12:56
Distans: 9.64 km
Medeltempo: 07:33 min/km
Avg Moving Pace: 06:05 min/km
tisdag 1 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Skönt att se att dina google-ads numera visar KBT- och samtalsterapi. Nervös och spänd för något? Jag klickar!
Skicka en kommentar